Lågkonjunktur: om krisen kommer

Vad är en lågkonjunktur?

En lågkonjunktur innebär att ekonomin i ett land går sämre under en period. Efterfrågan på varor och tjänster minskar, företag får färre beställningar och investeringar skjuts upp, vilket ofta leder till ökad arbetslöshet och lägre ekonomisk tillväxt. När både hushåll och företag börjar hålla hårdare i sina pengar minskar konsumtionen ytterligare, vilket påverkar ekonomin negativt och kan skapa en ond cirkel där företag säljer mindre och arbetslösheten stiger ännu mer.

Lågkonjunkturer är en naturlig del av konjunkturen och följs normalt av perioder av högkonjunktur, då ekonomin istället växer snabbt och efterfrågan ökar. I Sverige mäts utvecklingen bland annat genom BNP, bruttonationalprodukten. När BNP minskar under en längre tid är det ofta ett tecken på att Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. En lågkonjunktur påverkar både företag och hushåll genom bland annat högre räntor, minskad konsumtion och större ekonomisk osäkerhet, men kan också skapa nya möjligheter för företag som är väl förberedda.

Orsaker till lågkonjunktur

Det finns många anledningar till att det kan uppstå en lågkonjunktur. Ofta kan vi i Sverige inte påverka orsakerna: finanskriser, krig och globala pandemier. En av de viktigaste faktorerna är räntan. Hur dyrt det är att låna pengar påverkar i hög grad möjligheterna att investera och därmed också efterfrågan. Andra orsaker till lågkonjunktur är priset på råvaror, elpriset och prisbubblor på tillgångar som aktier och bostäder.

Konjunktursvängningar handlar också om psykologi och förväntningar. Om det finns förväntningar att det ska bli sämre ekonomiska tider handlar både privatpersoner och företag mindre. Då går det sämre för företagen och de ekonomiska förväntningarna sänks ytterligare och så blir det en ond cirkel där förväntningarna uppfylls.

Regleringar och avregleringar är andra saker som kan påverka marknaden och ekonomier i olika riktningar liksom händelser i omvärlden.

Konsekvenser av en lågkonjunktur

Lägre priser (eller högre), ökad arbetslöshet, fallande aktiemarknad och fler företagskonkurser är några konsekvenser av en lågkonjunktur. Minskade möjligheter att ta lån och investera för både privatpersoner och företag är ytterligare sådant som en lågkonjunktur för med sig. Bostadspriserna brukar också sjunka markant när fler blir arbetslösa och möjligheterna att låna blir mindre.

Åtgärder för ekonomin: Spiris företagsexpert Boo Gunnarson svarar

1. Vilken är den främsta åtgärden för att klara en lågkonjunktur?

Gör en likviditetsbudget och håll koll på din likviditet. Det finns två viktiga saker att titta närmare på inför en eventuell lågkonjunktur. Den första är att se över kostnaderna och minimera dem. Se samtidigt över ditt erbjudande och din kundstock, det vill säga det som genererar intäkter. Du behöver ha en bild av hur dina kunder påverkas av en lågkonjunktur, så håll en så nära kontakt med dem som möjligt för att underlätta din planering. Fokusera på snabba affärer och affärer som har bra täckningsbidrag. Förhandla om längre betaltider hos dina leverantörer och försök att korta den tid dina kunder har på sig att betala. Är det längre projekt eller uppdrag är det bra att fakturera a conto, dvs löpande under uppdraget. Prata checkkredit med din bank om du ser ett kommande behov av att hålla likviditeten vid liv.

Så gör du en likviditetsbudget

2. Vad mer är viktigt att tänka på?

Tänk till kring din marknadsföring. En aktuell och uppdaterad webbplats är en bra grund att stå på. Använd sociala medier som är relevanta för din målgrupp. Fokusera på de delar av ditt erbjudande som har bäst marginaler. Aktivera kunder du har pratat med och se till att genomföra avtalade uppdrag. Identifiera varje kunds nytta/utbyte av ditt erbjudande. Använd din expertkunskap för att stötta kunder som drabbas mer än andra. Då skapar du en relation som bygger på förtroende och i längden kan generera trofasta kunder som blir dina ambassadörer och i slutändan generera mer försäljning. En strukturerad kunddialog kortar startsträckan när det vänder till bättre tider.

3. Inom vilka branscher är det viktigast att förbereda sig? Varor och tjänster

Alla branscher påverkas av en lågkonjunktur eftersom även kunderna fokuserar på det som är viktigast för dem just nu. Större investeringar och inventarier får ofta stryka på foten i en lågkonjunktur.

Företag som säljer varor och tjänster med höga kostnader eller lång beslutstid påverkas ofta extra mycket när kunderna prioriterar om sin ekonomi. Samtidigt finns det branscher där efterfrågan är mer stabil eftersom produkterna eller tjänsterna fortfarande behövs även i sämre tider.

Det är därför viktigt att se över hela sitt erbjudande under en lågkonjunktur – både produkter och tjänster – och fundera på vad kunderna faktiskt efterfrågar just nu. Vilka delar av verksamheten skapar mest värde? Finns det varor och tjänster som behöver anpassas, paketeras om eller prioriteras bort? Företag som snabbt kan anpassa sitt sortiment efter marknaden brukar ofta stå starkare när konjunkturen vänder igen.

4. Kan ett företag dra fördel av lågkonjunkturen?

När andra företag har det tufft kan nya marknader och kunder dyka upp. Passa på att investera för framtiden när priserna ofta är lättare att förhandla. Glöm inte bort dig själv – när hade du tid att skaffa ny kunskap? Se över sortiment och erbjudande, rensa bort det som inte är aktuellt eller relevant. Vilka tjänster/produkter är nära tillhands. Lägg viktig tid på din kommuniation – vad behövs nu och vad behövs när det vänder?

5. Vilket är det vanligaste misstaget när företag möter sämre tider?

Att inte ta “hotet” på allvar. Gör det och dra ner på onödiga kostnaderna så långt det är möjligt. Arbeta samtidigt aktivt med kundrekrytering och affärsutveckling. Utmana dig själv på nya marknader, ibland t o m med ett helt nytt erbjudande. Det kanske är dags att kontakta obearbetade kunder, de kanske rentav letar efter en ny leverantör!

Faktagranskare: Boo Gunnarson, företagarexpert