Bedrägerivågen riskerar att skrämma både dagens och morgondagens jobbskapare

Det svenska småföretagandet befinner sig under hård press. Företagare som redan ansvarar för allt från försäljning och administration till ekonomi och kundkontakter möter nu en växande våg av bluffakturor, nätbedrägerier och cyberattacker. Och varje sommar ökar bedrägerierna ytterligare, när många verksamheter bemannas av vikarier och tillfällig personal som inte har samma koll på leverantörer och rutiner.

En ny undersökning från Spiris, baserad på svar från över 1 000 småföretagare, visar att nästan hälften upplever att deras oro för ekonomisk brottslighet har ökat de senaste åren. Den främsta orsaken är att bedrägeriförsöken blir både fler och mer sofistikerade. Traditionella metoder som bluffakturor och phishing kompletteras i allt högre grad av AI-drivna bedrägerier, såsom falska röstsamtal, deepfakes och trovärdiga bluffmeddelanden.

Samtidigt uppger tre av fyra att bedrägeriförsöken blivit fler de senaste åren och många företagare vittnar om att de själva drabbats av ekonomisk brottslighet. Trots det svarar fyra av tio företagare att de inte vidtar några särskilda åtgärder för att skydda verksamheten. Många mindre företag saknar helt enkelt både tid och resurser för att hantera den nya typen av hot.

Under 2025 polisanmäldes över 10 000 fakturabedrägerier i Sverige, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet. Det är den högsta siffran sedan mätningarna startade 2019 och motsvarar en ökning med 46 procent på sex år. Samtidigt är mörkertalet troligen mycket stort. I Spiris undersökning uppger varannan företagare som utsatts för ekonomisk brottslighet att de valde att inte anmäla händelsen till polisen. Den vanligaste, och beklämmande, orsaken är att man inte tror att det leder till något.

Det är en utveckling som borde oroa långt fler än landets företagare.

Fyra av fem nya jobb i Sverige skapas i nya små och medelstora företag och var tredje skattekrona till kommunerna kommer från landets småföretagare. Samtidigt är nyföretagandet på historiskt låga nivåer och allt färre svenskar drömmer om att starta företag. När företagande allt mer förknippas med otrygghet, administration och ekonomiska risker påverkar det hela Sveriges tillväxtkraft.

Och vi ser en koppling som det sällan pratas om: den som överväger att ta steget till eget noterar naturligtvis hur vardagen ser ut för dem som redan driver företag. När bilden som möter blivande entreprenörer består av ökande otrygghet, bedrägerier och en känsla av att stå ensam mot kriminaliteten, blir det steget större. På så sätt drabbar bedrägerivågen inte bara dagens företagare – den avskräcker morgondagens.

Många småföretagare beskriver dessutom en känsla av att samhället successivt flyttat över allt större ansvar på den enskilde företagaren. Kraven på administration, regelefterlevnad och digital säkerhet har ökat snabbt, samtidigt som stödet upplevs som begränsat när problem uppstår. När företagare som redan jonglerar många roller dessutom tvingas addera it-tekniker och säkerhetschef till visitkortet blir sårbarheten stor. För större bolag kan kostnader för cybersäkerhet, juridisk hjälp och interna kontrollfunktioner vara hanterbara. För mindre företag är verkligheten ofta en helt annan.

Det riskerar att skapa en farlig spiral där brotten mot företagare normaliseras samtidigt som tilliten till rättsstaten urholkas. När seriösa företagare upplever att de lämnas ensamma medan den ekonomiska brottsligheten blir allt mer avancerad, digital och organiserad påverkar det inte bara tryggheten – utan också företagarnas vilja att investera, anställa och utveckla verksamheter.

Sverige behöver därför ett tydligare politiskt fokus på ekonomisk brottslighet mot företagare.

1. Snabbare och enklare anmälan
Företagare måste kunna lita på att bedrägerier faktiskt utreds och får konsekvenser. Det behövs enklare anmälningsrutiner och en faktisk uppföljning, så att det känns meningsfullt att anmäla – i dag avstår varannan drabbad företagare.

2. Bättre samordning mellan myndigheter 
Kriminella aktörer utnyttjar luckorna mellan myndigheter och system som inte kommunicerar med varandra. Myndigheterna behöver därför bättre möjligheter att samverka och dela information, och lagstiftningen behöver moderniseras för att möta en brottslighet som blir alltmer digital och gränslös.

3. Stärkt skydd för de minsta företagen
Småföretag har sällan egna säkerhetsavdelningar eller stora resurser för cybersäkerhet. Här har politiken ett ansvar att underlätta: tydliga säkerhetsstandarder, riktade informationsinsatser och stöd som gör det enklare och billigare även för de minsta företagen att skydda sig digitalt mot såväl traditionella cyberhot som nya AI-drivna bedrägerier.

Sverige behöver fler nyföretagare, inte färre. Tack vare digitaliseringen har det aldrig varit enklare att starta och driva företag, men utvecklingen får inte innebära att företagare samtidigt lämnas mer sårbara för kriminalitet. Om människor ska våga investera, anställa och förverkliga sina företagsidéer måste de känna att samhället står på deras sida när de utsätts för brott, inte att de ska behöva vara vd på dagen och säkerhetsavdelning på kvällen för att känna sig trygga.

Frågan till Sveriges partier inför valet är därför enkel: är ni beredda att prioritera bedrägerierna mot landets småföretagare innan otryggheten skrämmer bort både dagens och morgondagens jobbskapande företagare?