Rekordfå svenskar drömmer om att starta företag, samtidigt som landets befintliga småföretagare vittnar om att regelkrångel, skatter och bristande trygghetssystem hämmar deras möjlighet att växa. De upplever att politikerna, oavsett regering, helt enkelt inte förstår dem. Nu krävs reformer som stärker Sveriges viktigaste jobbmotor.
Nyligen samlades företagare från hela landet på Gasellgalan, finalen på turnén där Dagens industri utser årets Gasellföretag. Det är starka bolag som minst fördubblat sin omsättning på fyra år. Risken är stor att betydligt färre företagsledare kommer att nå kraven för att bli gasellföretag, och få mingla på galan i Stockholms stadshus i framtiden, om inte politiken byter kurs.
Nu när Sverige står inför ett valår där tillväxt, innovation och konkurrenskraft borde dominera den politiska debatten, visar nya siffror att företagandet håller på att tappa sin attraktionskraft. Endast 22 procent av svenskarna drömmer om att starta eget, enligt en ny Verianundersökning. För bara några år sedan låg den andelen stabilt över 30 procent. Samtidigt anser inte ens var tredje svensk att dagens politik underlättar för nya företagare.
Det är en utveckling som borde få våra politiker att ligga sömnlösa. Fyra av fem nya jobb i Sverige skapas nämligen i nya små och medelstora företag, och var tredje skattekrona till kommunerna kommer från landets småföretagare. När viljan att starta företag minskar riskerar Sverige inte bara färre entreprenörer, det hotar på sikt hela vårt samhällssystem.
För att förstå vad som ligger bakom utvecklingen har vi på Spiris frågat över tusen småföretagare. De ger en tydlig och samstämmig bild: Livet som företagare har blivit allt mer krävande.
Två av tre svarande driver företag utan anställda – den grupp som är mest sårbar för ökande administrativa bördor. Många beskriver en vardag där myndighetsbyråkrati, penningtvättsregler och rapporteringskrav stjäl tid från försäljning, utförande och affärsutveckling. Flera företagare svarar med formuleringar i stil med ”det ställs samma krav på mig som storföretagen”.
Kritik återkommer också kring höga energipriser, dyra arbetsgivaravgifter och ansvar för sjuklöner – faktorer som gör företagande mer riskfyllt och mindre förutsägbart. Många känner sig ekonomiskt otrygga, just på grund av rädsla för oförutsägbara kostnader och en känsla av att trygghetssystemen inte är anpassade för småföretag.
Sammantaget sticker tre frågor ut som avgörande inför valet 2026: sänkta skatter på företagande, minskad och förenklad regelbörda samt trygghetssystem som fungerar även för den som driver eget. Det är inte nya krav, men de har blivit allt mer akuta i takt med att kostnadstrycket och osäkerheten i många branscher ökat. Undersökningen visar tydligt att företagare i dag tvingas lägga mer tid, pengar och risk på själva driften än tidigare.
Detta sker samtidigt som nyföretagandet är rekordlågt, 2024 hade det lägsta antalet nystartade företag sedan finanskrisen 2009. Trots en svag återhämtning i år är nivån fortsatt för låg för ett land som vill stärka sin konkurrenskraft.
Vi ser att detta inte handlar om enskilda politiska beslut, utan om en långvarig utveckling där regelkrav, kostnader och otrygghet successivt ökat över tid – oavsett regering. Utmaningarna är i hög grad blocköverskridande. Inför valåret 2026 behöver båda blocken därför visa att man menar allvar med ambitionen att stärka Sveriges konkurrenskraft. Tre reformområden behöver prioriteras:
1. Minska regelbördan
Regelverken måste anpassas till företagens storlek. Kraven från exempelvis Skatteverket bör bli tydligare, mer proportionerliga och lättare att följa. Myndigheter måste leverera enhetliga besked, med längre framförhållning än i dag.
2. Stärk trygghetssystemen
Osäkerheten kring sjuklön, sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och privatekonomiskt skyddsnät är ett av de främsta skälen till att svenskar avstår från att starta företag. Ett trygghetssystem som fungerar även för företagare skulle undanröja en av de allra största trösklarna till entreprenörskap.
3. Sänk kostnaderna
Arbetsgivaravgifter och sjuklönekostnader lyfts återkommande som allvarliga hinder för tillväxt. Om fler småföretag ska kunna anställa krävs reformer som gör det mindre riskfyllt att ta in sin första – eller nästa – medarbetare.
Sverige behöver fler spirande företagare och Gasellföretag, inte färre. Oavsett regering krävs långsiktiga politiska beslut som sänker trösklarna, ökar förutsägbarheten och skapar ett bättre företagsklimat. Det är så vi återuppbygger framtidstron och ger entreprenörerna rätt förutsättningar att skapa nya jobb och stärka svensk ekonomi.
Charlotte von Sydow, VD Spiris - Visma Spcs
