OB-tillägg

Hotellanställd som funderar på sitt OB-tillägg

OB-tillägg är en ersättning som kompenserar för arbete på kvällar, nätter och helger – tider då de flesta är lediga.

Vad är OB-tillägg?

OB-tillägg är ett extra lönetillägg för arbete under så kallad obekväm arbetstid, det vill säga tider utanför ordinarie kontorstid. Tillägget regleras i kollektivavtal eller anställningsavtal och betalas ut utöver den vanliga lönen.

Ordet OB står för obekväm arbetstid och är vanligt i branscher som vård, handel, restaurang och industri, där arbetspassen ofta är schemalagda utanför kontorstid.

Om kollektivavtal finns är det detta som styr när ob-ersättning betalas ut, och dessa villkor förhandlas ofta fram mellan arbetsgivare och fack. Om OB-tillägg inte är reglerat i kollektivavtal eller anställningsavtal finns det inte automatiskt rätt till ersättningen – den är alltså inte lagstadgad.

Hur räknar man ut OB? → OB-tillägg anges normalt som ett belopp per timme i kollektivavtalet eller anställningsavtalet.

Vad räknas som obekväm arbetstid?

Vad som räknas som obekväm arbetstid varierar beroende på bransch och kollektivavtal, men det är vanligt att obekväm arbetstid innebär ungefär dessa tider:

  • Kvällar: Ofta från 18.00 eller 20.00 (beroende på avtal)
  • Nätter: Ofta från 22.00, 23.00 eller 00.00 till 06.00 eller 07.00
  • Helger: Lördag och söndag
  • Storhelger: Jul, nyår, påsk och midsommar. OB gäller ofta från eftermiddag dagen före till morgon dagen efter.

Exakta tider och ersättningsnivåer kan alltså skilja sig mellan arbetsplatser, arbetsgivare och fackliga avtal.

Hur mycket får man i OB-ersättning?

Ersättningen för OB-tillägg varierar utifrån:

  • Tid på dygnet (kväll, natt, storhelg)
  • Avtal som gäller på arbetsplatsen
  • Löneform (månadslön eller timlön)

Många kollektivavtal delar in OB-tillägget i olika nivåer:

OB1 – ersättning för arbete under vardagskvällar

OB2 – ersättning för arbete under helger

OB3 – ersättning för arbete under storhelger

I vissa avtal kan det stå “OB-tillägg motsvarande 100 % av timlönen” för storhelger, vilket i praktiken betyder att den vanliga timlönen fördubblas under dessa timmar.

Vem har rätt till extra ersättning?

Rätt till OB-tillägg finns när:

  • Arbetet sker på obekväma tider enligt schema
  • Arbetstagaren omfattas av ett kollektivavtal som ger rätt till tillägget
  • Det står inskrivet i arbetstagarens anställningsavtal (om det saknas kollektivavtal)

OB-tillägget och skatt

OB-tillägg beskattas på samma sätt som ordinarie lön. Det innebär att arbetsgivaren gör skatteavdrag på tillägget och betalar in preliminärskatt. Hur mycket skatt som dras beror på inkomstnivå och skattetabell. Eftersom OB-tillägg är en rörlig ersättning kan den påverka den totala skatten för månaden.

Skillnaden mellan övertidsersättning och ob-tillägg

OB-tillägget och övertidsersättning är två olika ersättningsformer som grundar sig på olika kriterier:

  • OB-tillägg gäller för arbete som är schemalagt på obekväm arbetstid enligt arbetstidsschemat.
  • Övertidsersättning gäller för arbete som utförs utöver den ordinarie veckoarbetstiden, det vill säga utöver heltidsmåttet (till exempel 40 timmar per vecka), oavsett vilken tid på dygnet det sker.

En annan skillnad är att den obekväma arbetstiden är schemalagd och planerad, medan övertid kan vara något som en arbetsgivare beordrar vid en kris eller annan oplanerad händelse.

Exempel: En anställd kan få OB-tillägg för ett kvällspass inom schemat, men inte övertidsersättning. Samtidigt kan övertidsersättning gälla för extra timmar på en vardag kl. 14.00, om de överskrider heltidsmåttet.

De två tilläggen kombineras normalt inte. Om samma timme kvalificerar för både OB och övertidsersättning, är det vanligt att bara det mest förmånliga alternativet betalas ut, enligt vad som anges i kollektivavtal eller anställningsavtal.

Ordinarie arbetstid vs obekväm arbetstid

Ordinarie arbetstid är den schemalagda tid du normalt arbetar enligt ditt anställningsavtal eller kollektivavtal, oftast dagtid på vardagar. Obekväm arbetstid är de tider utanför ordinarie arbetstid, till exempel kvällar, nätter och helger, då du arbetar och kan ha rätt till OB-tillägg.

Andra begrepp: mertid och förskjuten arbetstid

Det finns också andra ersättningsformer som ibland blandas ihop med OB-tillägg, men som bygger på andra regler.

Mertid är den arbetstid som deltidsanställda arbetar utöver sin ordinarie deltidsomfattning, men som inte når upp till heltid. Mertid ersätts vanligtvis enligt särskilda regler i kollektivavtal och är inte samma sak som övertid eller OB-tillägg, även om mertid ibland kan kombineras med OB när den utförs på obekväma tider.

Förskjuten arbetstid innebär att arbetspasset är flyttat från ordinarie schematid till en annan tidpunkt, exempelvis kväll eller helg. Förskjuten arbetstid kan i vissa avtal ge särskild ersättning för att passet flyttats, men det är inte samma sak som OB-tillägg, som betalas för arbete på obekväma tider oavsett om passet planerats eller ändrats. Vilka regler som gäller står alltid i det aktuella kollektivavtalet.

Gäller OB-tillägg för egenföretagare?

Nej, OB-tillägg är en ersättningsform som är knuten till anställningsförhållanden, främst inom ramen för kollektivavtal. Det är alltså inte aktuellt för personer som driver egen firma, aktiebolag eller annan typ av företag och fakturerar för sina tjänster.

Däremot kan en företagare i sin prissättning ta hänsyn till obekväma tider, till exempel genom högre taxa för arbete på helg eller kväll. Det blir då en affärsmässig ersättning, inte ett OB-tillägg i facklig eller arbetsrättslig bemärkelse.

OB-tillägg på engelska

Unsocial hours allowance

Relaterade begrepp

A-skatt
Arbetsgivare
Lön

I vår ordlista hittar du fler ekonomiska termer