Trots att ungdomsarbetslösheten i Sverige är bland de högsta i Europa tvekar många unga inför att starta eget. Det är ett problem – men också en möjlighet. Om fler unga vågade satsa på företagande skulle vi både kunna pressa ner arbetslösheten och skapa fler framtida arbetsgivare. Nu måste regering och kommuner sänka trösklarna för unga entreprenörer.
Sångerna om den ljusnande framtiden har klingat ut och för årets studenter väntar en tuff arbetsmarknad efter sommaren. Tre av tio unga svenskar saknar jobb. Ändå tvekar många inför att starta eget företag – trots att det kan vara en väg till både sysselsättning och frihet. I en ny Verianundersökning från Spiris uppger 45 procent av unga vuxna att rädslan att förlora pengar hindrar dem från att bli företagare. En av tre nämner även det ekonomiska läget som en tröskel.
Försiktigheten är förståelig, men samtidigt djupt problematisk. För många unga som står utanför arbetsmarknaden borde företagande vara en självklar väg framåt, inte något man ryggar för. Samtidigt är ungdomsarbetslösheten fortsatt bland de högsta i Europa – nästan tre av tio svenskar i åldern 15–24 år står utan arbete.
Det är ett slöseri med både drivkraft och framtidstro. Men det finns ljus i mörkret. Allt fler unga väljer trots allt att starta företag – sedan 2021 har ungas nyföretagande ökat med 55 procent i Sverige. Den som vågar ta steget får ofta mer tillbaka än bara sin försörjning. Friheten att få styra sin egen tid, jobba med något man brinner för och bygga upp något eget är några av de vanligaste skälen till att allt fler väljer att ta steget till eget.
Företagande är inte bara en personlig väg framåt. Det är en samhällsnödvändighet, eftersom fyra av fem nya jobb i Sverige skapas i nya små och medelstora företag. När ekonomin hackar, välfärden pressas och arbetslösheten biter sig fast kan unga och drivna entreprenörer bli en katalysator för återhämtning. Fler unga företagare stärker sysselsättning, skatteintäkter och framtidstro.
Det har dessutom aldrig varit enklare att starta och driva företag. Digitala verktyg gör det möjligt att sköta bokföring, administration och marknadsföring med ett par knapptryck. Ändå är det många unga som inte får rätt förutsättningar att förverkliga sin företagsdröm. Det behöver politiken ändra på, både nationellt och lokalt. Därför föreslår jag tre konkreta åtgärder:
1. Gör företagande till en självklar del av skolan
Ung Företagsamhet är en etablerad utbildningsmodell som låter högstadie- och gymnasieelever driva riktiga företag i skolan. Resultaten är tydliga: den som fått prova på UF-företagande startar oftare företag senare i livet, får lättare jobb och har färre dagar i arbetslöshet. Kvinnor med UF-erfarenhet fördubblar sin chans att starta företag senare i livet.
Trots detta får bara omkring en tredjedel av eleverna i en genomsnittlig gymnasieårskull möjligheten att driva UF-företag, och skillnaderna mellan länen är stora. Det är en missad möjlighet. I gymnasiets läroplan står det att skolan ska främja entreprenörskap och företagande – nu behöver kommunerna ta det uppdraget på allvar. Alla elever i Sverige bör få chansen att driva UF-företag. Det är en investering i både individ och samhälle.
2. Skapa ekonomisk trygghet
Ett av de största hindren för unga att starta företag är deras oro för att stå utan skyddsnät. Och det är inte obefogat. Dagens trygghetssystem är främst anpassade för fast anställda – inte för småföretagare. Det gäller både reglerna för a-kassa och sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Resultatet är att den som vill satsa på sitt företagande ofta måste välja bort trygghet.
Vill regeringen sänka trösklarna för entreprenörskap måste den se till att även egenföretagare fullt ut omfattas av våra trygghetssystem. Vi måste sluta göra skillnad på modiga unga företagare och andra yrkesarbetande. Genom att bygga in företagarna i välfärden stärker vi både jämlikheten på arbetsmarknaden och drivkrafterna att våga starta eget.
3. Ge lokal hjälp till att växa
Många nya företagare saknar nätverk och kunskap om tillstånd, finansiering eller hur man går från idé till verklighet. Här har kommunerna en avgörande roll. Genom att erbjuda personlig vägledning, stöd från erfarna mentorer och samarbete med aktörer som NyföretagarCentrum och Almi kan man hjälpa fler unga att ta klivet – och lyckas. Det är enkla men effektiva verktyg för att stärka det lokala näringslivet.
Arbetsmarknaden är tuff, konjunkturen osäker och samhällsklyftorna växer. Men vi har också en generation unga som vill förverkliga sina idéer genom att starta eget. Vi måste sluta se dem enbart som ”framtiden” – och börja se dem som en del av lösningen här och nu. Det kräver att vi ger dem rätt stöd, trygghet och förutsättningar.
Sveriges unga kan gå mot en ljusnande framtid – om vi som samhälle vågar tro på deras kraft redan i dag, inte bara deras potential för framtiden.
