Balanslikviditet

Vi förklarar balanslikviditet.

Balanslikviditet är ett centralt finansiellt nyckeltal som visar företagets förmåga att betala sina kortfristiga skulder med hjälp av omsättningstillgångar. Dessa tillgångar är sådana som företaget kan omvandla till likvida medel inom kort tid, exempelvis kundfordringar, kontanter, varulager och pågående arbeten. Genom att analysera balanslikviditeten får man en bra bild av företagets betalningsförmåga på kort sikt och dess likviditet i verksamheten.

Till skillnad från kassalikviditet, som exkluderar varulagret och pågående arbeten, inkluderar balanslikviditet dessa eftersom dessa omsättningstillgångar också kan bli till pengar, även om det ibland kan ta lite längre tid att omvandla dem till likvida medel.

Balanslikviditeten visar alltså hur många gånger företaget kan betala av sina kortfristiga skulder med de tillgångar som finns tillgängliga just nu, och är ett viktigt mått för att bedöma den finansiella hälsan.
Balanslikviditet – en tumregel

En allmänt accepterad tumregel är att balanslikviditeten bör vara minst 100 procent, eller 1, vilket innebär att omsättningstillgångarna inklusive varulager och pågående arbeten bör täcka de kortfristiga skulderna fullt ut.

En balanslikviditet över 1 visar att företaget har mer tillgångar än skulder med kort löptid, vilket är positivt för företagets likviditet och betalningsförmåga. Det innebär att företaget kan betala sina skulder i tid utan att behöva ta till extra finansiering eller likviditetslånelösningar.

En låg balanslikviditet kan däremot indikera risker för likviditetsproblem, där företaget inte har tillräckligt med tillgångar som snabbt kan omvandlas till pengar för att betala sina skulder. Det är därför viktigt att löpande följa upp detta nyckeltal och anpassa företagets ekonomiska strategi för att undvika betalningssvårigheter.

Så här räknar du ut företagets balanslikviditet

Balanslikviditeten räknas ut med följande formel:

Balanslikviditet = Omsättningstillgångar inklusive varulager och pågående arbeten / Kortfristiga skulder

Omsättningstillgångarna inkluderar företagets likvida medel, kundfordringar, varulager och pågående arbeten, medan kortfristiga skulder omfattar bland annat leverantörsskulder, skulder för personalens intjänade semester och andra skulder med kort löptid. Det är alltså dessa kortfristiga skulder som företaget måste betala inom den närmaste tiden.

Exempel:

Om ett företag har omsättningstillgångar inklusive varulager och pågående arbeten på 1 200 000 kronor och kortfristiga skulder på 800 000 kronor, blir balanslikviditeten:

1 200 000 / 800 000 = 1,5 (eller 150 %)

Det betyder att företaget har god förmåga att betala sina kortfristiga skulder och klarar sina löpande betalningar.

Varför är balanslikviditet viktigt för företaget?

Balanslikviditeten visar tydligt företagets förmåga att betala sina kortfristiga skulder och är ett centralt nyckeltal för att mäta den löpande likviditeten. Ett företag med hög balanslikviditet har större möjligheter att hantera kostnader, skulder och andra finansiella åtaganden utan att behöva ta till extra finansiering. Nyckeltalet hjälper företaget att förstå sin ekonomiska situation och bedöma risken för likviditetsproblem, särskilt när det gäller skulder med kort löptid som måste betalas inom kort tid.

Det är dock viktigt att komma ihåg att varulagret och pågående arbeten ibland kan ta tid att omvandla till likvida medel, vilket gör att balanslikviditeten bör kompletteras med kassalikviditeten för att få en tydligare bild av företagets omedelbara betalningsförmåga.

Skillnaden mellan balanslikviditet och kassalikviditet

Kassalikviditet är ett annat nyckeltal som liknar balanslikviditet, men som endast inkluderar företags mest likvida omsättningstillgångar, det vill säga kundfordringar, likvida medel och pengar (kontanter), utan att räkna med varulagret och pågående arbeten. Detta gör kassalikviditeten till ett mer konservativt mått på företagets kortsiktiga betalningsförmåga.

Balanslikviditet på engelska

Current ratio

Relaterade ord

Kassalikviditet
Omsättningstillgång
Likviditet
Kundfordran
Betalningsförmåga
Leverantörsskuld

Tips: Här ser du hela vår ekonomiska ordlista