Inlåningsränta är den ränta som en bank eller annan finansiell aktör betalar till den som sätter in pengar på ett sparkonto, medan utlåningsränta är den ränta den som lånat pengar betalar tillbaka till banken. Men hur fungerar inlåningsränta egentligen? Läs mer i artikeln nedan.
Vad är inlåningsränta?
Inlåningsränta är den ersättning i form av ränta som en bank betalar till den som sätter in pengar på ett sparkonto eller annat räntebärande konto. Inlåningsräntan är en av de centrala mekanismerna i det finansiella systemet, och står i kontrast till utlåningsräntan, som är den ränta som kunder betalar till en bank när de lånar pengar. Nivån på inlåningsräntan påverkas av flera faktorer, bland annat styrräntan från Riksbanken, konkurrensläget på marknaden, inflation och bankens egna behov av kapital.
För en bank är inlåningsräntan en kostnad, men samtidigt ett sätt att attrahera insättningar som kan användas för att finansiera lån och investeringar. För insättaren utgör räntan en inkomst, som i vissa fall är skattepliktig enligt inkomstskattelagen.
Hur fungerar inlåningsränta?
När en privatperson eller ett företag sätter in pengar hos en bank uppstår en fordran, och banken kompenserar insättaren med ränta – det vill säga inlåningsränta. Den anges vanligtvis som en årlig procentsats (årsränta) och beräknas på det belopp som finns på kontot. Räntan kan vara:
-
Fast – samma ränta under hela spartiden
-
Rörlig – räntan ändras beroende på marknadsläget och räntebeslut från exempelvis Riksbanken
-
Stegrande – räntan ökar ju mer pengar som finns på kontot eller ju längre pengarna binds
Hur ofta betalas ränta ut?
Inlåningsränta kan betalas ut regelbundet, exempelvis månadsvis eller kvartalsvis, eller ackumuleras på kontot. På fasträntekonton betalas räntan ut när bindningstiden har gått ut. Observera att räntebetalningen kan variera beroende på bank och konto, så det är alltid viktigt att kontrollera vad som gäller i enskilda avtal.
Nominell ränta och effektiv ränta
Vid val av sparkonto anges inlåningsräntan ofta som nominell ränta, vilket innebär att den anger den årliga räntesatsen utan hänsyn till utbetalningstillfällen eller ränta på ränta-effekter. För en mer rättvisande bild av den faktiska avkastningen bör man istället titta på effektiv ränta. Den tar hänsyn till hur ofta räntan betalas ut och kapitaliseras – exempelvis månadsvis eller årligen – vilket kan påverka den slutliga summan som tjänas in på insatta medel.
Faktorer som påverkar inlåningsräntan
Nivån på inlåningsräntan påverkas av flera makroekonomiska och bankinterna faktorer:
-
Styrräntan – Riksbankens reporänta är en viktig signalränta som påverkar hela räntemarknaden
-
Inflation – Höga inflationsförväntningar kan pressa upp räntorna för att bibehålla köpkraften
-
Bankens likviditetsbehov – Banker med stort behov av inlåning kan erbjuda högre ränta
-
Konkurrens – Konkurrensen mellan banker och nischaktörer påverkar vilken ränta som erbjuds
-
Risknivå – Sparkonton med statlig insättningsgaranti har ofta lägre ränta än mer riskfyllda alternativ
Räntesatser för olika typer av konton
Inlåningsräntor varierar beroende på kontotyp, bindningstid och bankens affärsmodell. Traditionella sparkonton hos storbanker erbjuder ofta lägre inlåningsräntor, medan nischbanker eller fintech-aktörer kan erbjuda högre inlåningsränta – särskilt på konton med insättningsvillkor, uttagsbegränsningar eller bindningstid.
När det gäller sparande för privatpersoner finns det olika typer av konton med varierande villkor och räntor:
-
Fasträntekonton ger ofta en fast ränta under en bindningstid på exempelvis 3 månader till 5 år.
-
Rörliga konton har fria uttag och rörlig ränta, som kan ändras över tid.
Vid sparande i investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring ges i regel inte någon inlåningsränta, eftersom dessa kontotyper är avsedda för investeringar snarare än kontantsparande.
Många företagskonton är rena transaktionskonton utan ränta. Vissa banker erbjuder dock särskilda företagskonton med ränta, ofta med krav på minimibelopp eller begränsade uttag. Även konton för företag eller organisationer kan ha särskilda räntesatser, beroende på belopp, avtal och risknivå.
Inlåningsränta för företag
Företag kan få inlåningsränta på medel som finns placerade på räntebärande konton. För större företag eller organisationer kan det handla om mycket pengar, och därför är räntenivåer, bindningstid, ränteberäkning och betalningsrutiner viktiga faktorer vid val av banktjänst.
För företag är det viktigt att se över hur inlåningsräntor påverkar likviditeten. Ett konto med ränta kan fungera som en buffertlösning för överskottslikviditet under kortare perioder. Det är särskilt relevant i perioder med höga styrräntor, då även kortfristigt sparande kan ge avkastning.
För aktiebolag och andra juridiska personer gäller att räntan normalt redovisas under finansiella intäkter och kan påverka företagets resultat- och likviditetsplanering.
Inlåningsränta och penningpolitik
Inlåningsräntan spelar även en roll i penningpolitiken. Riksbanken använder sina räntesatser – som inlåningsräntan (depositräntan) och utlåningsräntan – för att styra det allmänna ränteläget i ekonomin. En låg styrränta tenderar att sänka inlåningsräntorna i bankerna, medan en höjning normalt leder till att bankerna höjer räntan på sparkonton.
På makronivå påverkar inlåningsräntan hushållens sparbenägenhet och därmed också konsumtion, investeringar och inflation.
Skatt på inlåningsränta
Inlåningsräntan betraktas som en kapitalinkomst och beskattas i Sverige med 30 procent. Banken gör vanligtvis skatteavdrag direkt vid ränteutbetalningen, vilket underlättar för privatpersoner i deklarationen. Banken rapporterar räntan till Skatteverket och drar av skatten automatiskt.
Företag redovisar ränteintäkten som en del av det finansiella resultatet och beskattas enligt gällande bolagsskatteregler.
Insättningsgaranti och inlåningsränta
När pengar sätts in på ett sparkonto för att ge inlåningsränta, finns alltid en risk att banken skulle hamna i ekonomiska svårigheter. För att minska risken för sparare och upprätthålla förtroendet för banksystemet finns därför den statliga insättningsgarantin. Den skyddar insatta medel upp till 1 050 000 kronor per person och institut.
Insättningsgarantin är viktig att känna till när inlåningsräntor för olika sparkonton jämförs. Konton med högre ränta kan ibland sakna garantiskydd, vilket innebär att spararen tar en högre risk i utbyte mot bättre avkastning. Om banken går i konkurs ersätts pengarna upp till garantibeloppet av Riksgälden inom sju arbetsdagar. Garantin omfattar de flesta typer av konton där man sätter in pengar, och gäller även för företag, upp till 1 050 000 kronor per institut och person.
Exempel på inlåningsräntor
Som en illustration kan sparkonton med fria uttag hos storbanker ibland ha en inlåningsränta på 0,5–1,0 procent, medan fasträntekonton hos nischbanker kan erbjuda över 3 procent vid längre bindningstider. Räntenivåerna förändras löpande beroende på marknadsförhållanden.
Relaterade begrepp
Tips! Här hittar du fler ekonomiska begrepp.
Här arbetar experter, journalister och skribenter med att ta fram aktuell och intressant information för dig som ska starta eller driver företag. Våra artiklar uppdateras löpande men upptäcker du något fel är du välkommen att kontakta oss.
